Rudi Selig on Tour – en inblick i en proffscyklists vardag

Kära Canyon-fans,

Idag kommer jag att dela med mig av hur det är bakom kulisserna i proffscyklingen, även om jag själv inte befunnit mig här särkilt länge.

Rudi Selig im Trainingslager auf Mallorca
Som ni säkert kan föreställa er så måste man resa mycket. Men eftersom det är många som jobbar hårt för att i förhand organisera allt perfekt gör det dock relativt bekvämt för oss.

Perfekt organisation är vägen till framgång!
Det här är den tunna linjen som skiljer proffs- och amatörcykling.
Det enda man behöver bry sig om är att packa sin väska och föra över ny musik till sin MP3-spelare då och då, så att man inte blir uttråkad. :-)

Man kollar sina mejl där allt är beskrivet in i minsta detalj: när planet går (som redan är bokat och betalt), när man landar, vem som hämtar upp dig på flygplatsen, på vilket hotell som man bor på (detta är väldigt viktigt för ADAMS-systemet, som jag kommer att förklara senare) och vem som kör dig tillbaka till flygplatsen. Allt detta kräver enormt mycket koordination, något jag har väldigt stor respekt för.

Ett team består inte bara av åtta cyklister per tävling, utan också mekaniker, massörer, sportdirektörer samt folket som hämtar bilar, bussar och lastbilar från Italien.
Som om inte detta var tillräckligt så tävlar ofta teamet på två fronter samtidigt, alltså två olika team på två olika platser.

Detta minskar stressen för oss cyklister, så att vi kan koncentrera oss på det viktigaste – att cykla!
Man brukar därför känna sig lugn när man kommer till hotellet, där man får sin rumsnyckeln och kan åka ut och träna i en timme eller två.
På plats så testar man att cykeln fungerar som den ska, vilket den alltid brukar göra då cyklarna kontrolleras, repareras och tvättas i Italien.
Eventuella finjusteringar av sittställningen på cykeln kan snabbt fixas av mekanikern, som alltid finns nära till hands.

Sedan är det dags att ta sig upp till rummet för att duscha och få en timmes massage. Därefter får man morgondagens plan med tiden då man ska upp på morgonen, när frukosten serveras och när väskan ska placeras framför dörren. I planen står det också när bussen går, hur långt loppet är och avståndet från hotellet till starten. Utan denna information skulle man vara ganska hjälplös! :-)

Efter detta är det dags för middag, där teamet har med sig en box med hälsosam mat, vilket man normalt inte kan få på hotellet.
Katusha lägger stor vikt vid kosten betydelse, så vi får därför mest pasta med olivolja och parmesanost vid varje måltid.
Under kvällen går man igenom antidoping-systemet ADAMS, där alla cyklisterna är registrerade.

Man kan likställa detta med en kalender där man lägger in alla sina dagliga aktiviteter. Det kan till exempel vara träning mellan 09:00 och 14:00, följt av massage och aerobics mellan 16:00 och 18:00 etc.
Utöver detta så måste adressen för platsen där man bor på och tävlingar man kör (fylls i av teamet) finnas med. Viktigast är dock ett tidsfönster på en timme då man måste vara tillgänglig för ett dopingtest.
Om man missar tre test så blir man avstängd från tävlande i tre år. Det är lite som att “big brother is watching you”, men jag tror att det är det enda sättet som man kan få kontroll över dopingproblemet.
Här har ni en kopia av min ADAMS-sida.

Screeshot ADAMS Page von Rudi Selig

Olika färger anger de vanligaste aktiviteterna och platsinformationen, övernattningsort, tävling samt tidsfönstret för antidoping-kontroll.
Det var allt för den här gången!

Håll er friska och fortsätt att kämpa på!
Rudi

Sag uns Deine Meinung

Kommentare